Chapter 48 - shopping

Bilen var varm och det regnade ute, dimman lekte förbi vägen när vi körde förbi. Dan och jag var sugna att shoppa, den det var svårt . Alla skulle känna igen oss, det var det sista jag ville göra var att några skrikande fans hänger efter en. Jag kunde lätt bli irriterad och detta var just en dag man ville vara sej själv . Inte en kändis , vi kollade noga och drog på kepsarna och solglasögoben.
Affären var stor och kläderna hängde på galjar och var ihop vikta. Jag hittade så mycket och gjorde av med mer pengar än vad jag borde. Dan hittade lika mycket så jag var inte ensam. Han var på ett bra humör och det smittades av sej.
Vi kommer ut ned påsar i händerna, tjejer kommer springande mot oss och förklädnaden fungerade inte. De frågade om bilder och autografer, jag kunde inte säga nej direkt.
En av dem såg ut som Cat, jag var nästan säker på att det var hon. Hon hade lockat sitt hår och Cat har det alltid platt.
Det högg i magen men lyckades ta ett foto med henne . Hon till och med luktade som henne, bara min tur.

Vi kom hem och slängde påsarna precis innan för dörren. Dan gick till tv rummet Med hans trummpinnar. Jag gick upp och slängde mej i sängen, ögonblicken åkte ner sakta sen var allt svart.
Jag vakade två timmar senare att chris snarkade högt. Kl var 20.01, jag skulle inte somna . Nu kommer jag inte att somna sen .
Min mobil ringde och hennes söta perfekta ögon kollade på nej, displayen lyste och när jag gick ner och Matt och Dan satt och kollade på ett barnprogram .
" hallå?" svarade jag
" hej josh , det är cat" mitt hjärta slog ett extra slag och var nyfiken på vad hon ville nu på kvällen .


Chapter 48 - twitter

Josh perspektiv

Äntligen skulle vi t det lugnt, det hade att intervjuer hela veckan och nu har vi veckan ledigt. Mina tankar flyger fram tillbaka, tankarna var om Cat. Men jag var tvungen att glömma henne. Hon gillar mej inte på det sättet säkert. Jag ville inte tänka på henne men hennes gröna ögon och hennes underbara tjocka hår. Jag tog vatten på huvudet ich torkade snabb och tog på lödder vid munnen och kände rakhyveln mot min hud. Försiktigt drog jag långa drag längs min kind och ner. Sköljde av hyveln och drog ett drag till. Skrik hördes från tv rummet och jag gissade på att de andra kollade på fotbolls matchen. Kunde inte tänka på något annat men skriket gjorde så jag skar mej vid käken. Blodet rann och droppade ner i vasken. Pappret jag satte där höll fast mot blodet och min hud medans jag drog två drag på andra kinden.

" du kan inte hantera en rakhyveln " chris satt och log och kollade noga på mitt sår.
"kul, ni skrek och jag blev rädd. " jag tog bort pappret för det hade slutat blöda.
Dan satt och log med din mobil och det var inte så svart att lista ut vad han gjorde.
Twitter vad fullt med Dan och Alex,faktiskt om mej och Cat. Bilden var när hon höll i min hand. Tanken gjorde mej varm i huvudet. En bild när Alex står i en affär vid köttet. Var hon inte vegetarian ? Och hur fick de bilden ?
" dan har du kollat twitter på sistone ?" men röst var frågande och väckte Dans uppmärksamhet.
" nej, vadådå.?" sa han med hes röst.
Han gick in där och log men han skrollade ner i och leendet försvann. " vem har tagit bilden?" han var allvarlig och irreterad. Varför skulle andra lägga sej i i vårt privat liv?

Nästa dag var det en stor bild på mej och Cat och rubriken fick min mage att röra på sej.
" vem är tjejen" stod det högst upp på hela tidningen och under " dejtar dem ?
Jag undrar om Cat hade sätt detta, och hon kommer få fel uppfattning om mej. Jag ville inte tänka på det ,


Chapter 47 - Just say it..

Äntligen skulle han srivas ut och jag var spänd att han äntligen skulle komma hem. Han hade krykor och haltade på ena foten. Jag skulle göra allt för honom, jag ler mot honom när han sakta kommer mot mej. '' sluta le'' sa han och stannade och skrattade till. Jag kramade om honom och han omfamnade mej med sina varma och hårda armar.
'' hur du än ser på det, ska du ta hand om mej länge''
'' jaja, om jag nu ska göra det..kalla mej mamma'' sa jag och log mot honom.
'' okej,.det kommer jag inte att göra'' sa han och skrattade.
Hans tunga väskor hade jag på ryggen och han haltade sakta fram, bandaget hade han kvar om huvudet och hans svarta hår hängde ut. Alla log mot oss när vi fortsatte mot dörröppningen,
'' hur hade du tänk att vi ska komma hem? du har inte precis körkort'' sa han och tog tag i min axel för att luta sej.
'' jag har tänkt på det'' sa jag och la hans arm runt min axel och när vi kom ut stod Dan med sin svarta jeep och hade världens sötaste leende på läpparna. Jag öppnade dörren åt honom när han hoppade in,'' tack för du gör detta''
'' allt för min ängels bror'' sa han och kysste mej snabbt på munnen. hans väskor la jag i bakluckan och hoppade in i bilen. Den började rulla och jag hoppade nära Anton, han la armen runt mej och tog ett djupt andetag.
'' du är världens bärsta syrra'' sa han och kysste med på huvudet. Jag log så mycket så jag fick kramp i käkarna.
När vi kom hem la han sej i soffan och kliade på bandaget, vilket han inte får.
'' jag kommer snart, jag ska ner till centrum och handla mat, och snälla klia dej inte på bandaget? du river upp dina stygn.
Han himlade med ögonen med log stort.
Jag tog på skorna igen och gick ut, jag ville lag mat åt han och jag ville att det skulle bli en överaskning. Han gillar kött, vilket jag hatar men nu är han sjuk och jag ville att han inte skulle ångra att han åkte hem för han fick kött på sjukhuset.
När jag stod vid köttet och tänkte ut vad jag skulle köpa hörde jag några som viskade och jag kollade upp och några tjejer stod och pekade på mej. jag fattade precis varför de gjorde så och de var usla på att viska. Jag tog fläskotlett, la det i korgen och gick där ifrån. när jag gick igenom affären hörde jag de gå efter mej och viska ännu mer än vad de gjorde innan vilket gjorde mej lite irreterad.
ja, jag är tillsammans med en kändis men det betyder inte att de ska gå i hälarna på mej utan att säga något.
Grönsakerna tog extra goda ut och jag skulle göra en wook med lax. Det vattnades i munnen på mej när jag tänkte på det. ännu ett viskade hördes bakom mej och jag stod inte ut längre.
'' om ni vill ha något eller fråga så gör bara de'' sa jag och vände mej om med sallad i handen. de stod med stora ögon och viskade vidare.
'' de hade rätt när de sa att hon var söt och kolla håret, inte undra på att han föll för henne'' sa den lilla blondinen till brunetten som stod brevid henne.
'' ellerhur'' sa hon tillbaka
Jag vände mej om och himlade med ögonen, jag gick till kassan och betalade och smet ut snabbt. jag fick några blickar från sidorna men jag tog ner solglasögonen och gick ut ur centrum. Med snabba steg gick jag upp till lägenheten och stängde dörren snabbt.
Jag la solglasögonen på bordet och gick in till köket och packade ur sakerna. Jag la en plåt och skulle precis hacka potatisennär jag hörde små steg från hallen.
'' Jävla tv pogram, skrämde skiten ur mej''  sa Anton tonlöst och tog sina fingrar igenom hans hår.
'' varför kollade du på det då?'' sa jag och la ner potatis båtara i plåten.
Han ryckte på axlarna och utforskade vad jag skulle laga.
'' sam sagt du är bäst, det är min favorit mat'' sa han och satte sej ner på stolen närsan bakom mej.
Jag log och la ännu en potatis båtar i plåten lita matolja och grillkrydda skulle på och röra om det sen.
Ungnen var klar och jag tog in dem och började mej köttet. Jag hatade verkligen att ta i det men jag skulle göra det för Anton. Jag skar bort all fett på köttet och började skära dem i bitar och la dem i stekpannan.
'' kocken här ja'' sa Anton
'' klart, bättre än dej?'' sa jag och kände hur ett leende kom fram på mina läppar.
'' inte bättre än brosan'' sa han retfullt och köttet började fräsa.
'' men vad ska du äta? du äter inte kött'' fortsatte han och höjde huvudet.
'' jag lagar det samtidigt, wook med lax bitar. Han började drägla över maten som fräste och det luktade met i hela rummet.
Min underbara bror.

Chapter 46 - you're okey!

Alex's perspektiv

Jag öppnar dörren och möts av en muskulös kropp som omfamnat mej.
Tårarna rinner ner från mina kinder och jag håller om honom hårt.
" Alex? "
" min bror ! Olyckan där ute !"
Jag slingrar mej loss och springer ner från alla trappsteg. En man står och kollar ut från fönstret när jag springer ner och kollar nyfiket. Små lätta steg kommer från trappan ovanför mej och de kallat på mej.
Jag fortsätter ner och kommer äntligen ut, en ambulans kommer och mina ben springer dit utan att kolla mej för .
" Anton!" skrek jag när han lyftes in i ambulansen.
En man hindrar mej från att hoppa in i bilen. " släpp mej !"
" du kan inte gå in " sa han med lugn röst och hur kunde han vara lugn i detta läget? Min bror är skadad!
" han är min bror !" skrek jag men han hållet fortfarande om mej.
" släpp mej !" sa jag igen men jag sjönk bara ner på marken och grät.
" Alex!" dan kommer springande och jag vänder mej om och hoppar in i hans armar. " hallå! Vi får skjuts ! " skrek josh som hade övertalat en polis att följa efter ambulansen. Vi sprang till bilen och Dan höll om mej hårt. Mina trådar rann ner och plaskade på mina händer som var spända.
" jag är ledsen att ni blev inblandade i detta nu" sa jag med brytningar av mitt gråt.
" tyst, hur skulle du veta att detta skulle hända innan ?" nu när han sa det sp började jag tänka efter. Hur visste jag det ? Jag hade inte kontaktat ett djur, och kraschen hördes inte för vi satt så långt bort, dessutom var tv på. Vad skulle hända nu?

Hans svarta hår var inlagt i bandage och små röds fläckar trängre sej igenom , tunga andetag och inga rörelser ligger han bara där. Tårarna kommer igen och jag tar tag i hans hand och bad att han skulle bli frisk.
" kommet han att bli bra mr..Matthew ?" sa jag och höll hårt i Antons hand.
" han har fått en hjärnskakning som är stor. Men hjärnan är okej, han måste stanna här i en vecka sen kan han åka hem." den sista meningen han sa spelades upp i huvudet hela tiden och jag trängde fram ett leende.
" han hade tur att den andra bilen bara körde in i sidan" sa han igen
" tack doktorn" sa jag och log. Han nickade och gick ut ur rummet.
Dan sätter sej bredvid mej och kysser mej på huvudet.
" han kommer bli bra " sa han och håller om mej. Det är klart han ska bli bra...det är min bror vi snackar om. Han kommer inte ge upp.

Dagarna går och jag hälsar på honom varje dag. Han ler varje gång jag kommer in med bakelser som jag har gjort hemma.
" du är bäst " sa han och tog en stor tugga av muffinsen.
" det är bra att du äter mycket socker så du får i dej näring. Du förlorade mycket blod" sjuksköterskan ställde ett glas juice på bordet och log.
" tack så mycket " sa jag innan hon hann lämna rummet.
" du..jag kände när du blev skadad, verkligen kände det. Jag hörde inget men jag visste att något var fel." orden bara flög ur min mun.
" vi kan inte vara borta från varandra länge, och vi kan känna hur den andre mår eller om vi är i fara" Anton log och ruffsade i håret och la det åt sidan .
Känns hur den andre känner...


Chapter 45 - panik!

Solens strålar strömmar in genom fönster till mina ögon och jag vaknar och Alex ligger mot mej och sover djupt.
Jag lägger mej på rygg och kollar upp i taket. Jag letar efter min mobil under täcket och hittar den vid fötterna. Displayen lyser upp och klockan är bara 8 på dagen och jag hör någon i köket, jag tar ett djupt andetag och går upp. Alex börjar röra på sej och mumlar, mina lungor fylldes av skratt men lyckade att hålla inne det. Jag gick mot köket och Anton stod utan tröja, han vände sej och hade en macka i munnen.
" god morgon" sa han med mackan i munnen. Hur jag än reagerade så kunde jag inte ta bort blicken från hans muskler. Dom arbetade honom fram och han gick förbi mej, och kände hans ny duschade doft. Dock fick jag Josh i huvudet och kunde inte hjälpa att le. Anton kom ut från sov rummet och hade ätigt upp mackan och hade en tjock tröja på sej.
" jag sticker nu, säg till Alex att jag kommer hem vid 21.00 tiden." sa han och hans blåa ögon lyste.
" visst " han log och försvann igenom dörren.
Jag hade josh i tankarna tänk så gillade han inte mej på det sättet. Jag ville inte tänka på det. Mitt leende försvann, med tunga steg gick jag till tvrummet och Alex sov fortfarande, jag la mej försiktigt och tryckte in hörlurar i öronen. Hans röst fyllde min hjärna men ord som jag aldrig kunnat skapa själv.
' im the devil in you're sholder'
Jag mimade till orden Och somnade snabbt igen.

Ett blinkade ljus gör så jag öppnar ögonen och ett barnprogram står och går på tv.
Jag vänder mej om och Alex sitter ler mot mej.
" vad ?" men svaga armar reste jag mej upp och ler mot henne.
" du dreglar och pratar i sömnen, " sa hon och fnissade efter.
" det var bra musik du lyssnade på" fortsatte hon och log mot mej.
Jag skrattade och satte mej bredvid henne.
" jag blev igenkänd i stan igår förresten"
" skojar du?" sa hon men förvånade ögon.
Jag skakade på huvudet och la mitt huvud på hennes axel.
" jag blev helt paff"
" jag gillar Josh, tror jag "
Hon lyfte mitt huvud och såg på mej.
" jag visste det !" skrek hon och log

" dan, vill ni komma hit ?" sa hon och jag blev röd i ansiktet. Hon nickade och la på.
" de kommer , fast det blir bara Josh och Dan " sa hon och log.
Hur skulle jag göra nu ? Dom kommer sitta och gilla sej, vad ska vi göra ?
Alex hoppade till och rusade mot köket.
Vad flög in i henne ? Jag hoppade upp och sprang till köket där hon stod stilla och rörde inte en muskel.
" Alex vad är det ?"
Jag gick fram till fönstret och såg ner. Två bilar hade krashat.
Anton.


Chapter 44 - i'm fine

Jag kramade om kudden ich ångrade art jag inte sa ja att följa med hem till Alex. Jag kunde inte direkt snacka med pappa om detta heller. Det är bra pinsamt, men jag var beslutsam att jag inte skulle må dåligt över detta. Men tankarna kommer tillbaka till mej om hur galen jag var i honom och hans lockiga mjuka bruna hår. Nu var det inte speciellt bra att vara ensam och jag ville till någon och prata ut. Alex kommer upp i tankern och jag sträcker mej för mobilen. Jag letade snabbt igenom kontakterna och hittade henne snabbt. Tonerna gick och varje sekund var en väntan, en trött röst svarade
" hallå?" sa Alex
" står erbjudandet kvar ?" sa jag med oskyldig röst och hoppades på ett possessivt svart.
" det är klart , du kan sova här om du vill" jag nickade och lade på. En stor väska lade jag på golvet och började packa ner saker jag behövde . Det var inte mycket med när jag var klar gick jag ner och förklarade för pappa att jag skulle sova hos Alex. Han rynkade på näsan först men gick med på det. Skorna väntade på mej i hallen och jag hoppade ut och det var strålande dit väder. Fast det var kl 21.00 på kvällen, jag gick ned tunga steg och hoppade ner från trapporna och gick mot den statyn, jag ville hem till henne snabbt dom möjligt.
" herregud ! Är det inte du som var med Josh på intervjun igår ? " sa en tjej som höll sej för munnen.
" nej, du har tagit fel " ljög jag och fortsatte fram. Bara några meter till sp var jag vis lägenheten . Tjejen gick efter mej men jag hann precis in till lägenheten innan hon hann se mej.
När jag tänkte på Josh blev jag varm
Inombords men ändå kall. Liam, hur jag ön tänkte på det skulle han inte ha samma känslor för mej som han hade i man. Jag hade förstört allt.
Med lätta knackningar på dörren öppnar Anton med bar överkropp, han sa hej och jag gick in.
Alex kommer mot mej och kramade hårt.
" vi skulle precis ta nattamacka, vill du ja ?" sa hon och gick mot köket.
" ja, tack det jan behövas" sa jag och Anton kommer ut från sovrummet med en svart t - shirt i allafall som räckte hans muskler. Jag ville också ha en bror och speciellt en bror som anton.

Mackan slank ner och Anton gick och la sej tidigt för han skulle jobba imon.
" hur går det ?" sa Alex och tog en klunk av sin varma oboj.
"jo , eller, det går trögt men jag sk försök glöms honom på det sättet. Han ville att vi fortfarnas skulle var vänner och det vill jag. "
Jag tog en stor klunk jag med och började höra snarkningar från sovrummet. Jag skrattade till och i SPG att jag var sjukt trött.
" jag är trött, sova" sa Akex ställde muggen i valsen och traskade in till tvrummet där en säng stod färdig.
" var vill du sova ?" sa jag men Alex hade redan somnat i soffans
. Jag får berätta det en annan dag.


Chapter 43 - i'm moving

" När ska du träffa honom ?" sa jag
" Snart , typ halv 8."
Hon pillade på naglarna och sedan bet hon på dem. Det var ett tecken på att hon är nervös. Eller orolig,
Minuterna gick och det blev tyst i rummet.
" jag ska gå nu " sa Cat och avbröt tystnaden.
Vi gick ner för trappan och tog på våra skor.
" vart ska ni?" sa hennes pappa från soffan med en tidningen i händerna .
" jag ska följa Alex hem " sa Cat och tig på sej en jacka och sedan var vi ute.
" var ska ni träffas ?" fick jag fram, hon bet fortfarande på naglarna och hon gick snabbt.
" okej, bit inte mer och sakta ner"
Jag höll för hennes armar och hon kastade sej i min famn.
" han kommer dumpa mej" sa hon och grät.
" Cat..." jag visste inte vad jag skulle svara för jag svar inte säker själv längre.
Vi gick till parken och dör står han med sina halv mörka jeans och röds skjorta.
Jag stannade lite längre bort och frågade en liten fågel som spion . Med glädje tacka den ja och jag kunde höra allt de sa igenom den lilla fågeln.

Cat's perspektiv

Jag går dit men osäkra ben och han ser allvarlig ut. Ett hugg kände jag i magen och hade lust att spy.
"hej, jag måste sägs en sak"
Jag nickade ich han tig ett djupt andetag.
" jag ska flytta , till Miami " sa han och jag står kvar och mitt hjärta bultade
" varför ?"
" min mamma orkar inte bo här längre och hon hittade ett bättre jobb "
" och.. Jag kan inte ha en relation på långt avstånd . Jag hade saknat dej för mycket. Jag älskar dej Cat men det blir enklare såhär "
" är allt detta pm Josh? För det finns inget mellan oss"
Sa jag med darrande röst och tårar börjar rulla ner från min kind .
" jag vet att du aldrig skulle göra något sånt " sa han och kramade om mej och kysste nej för sista gången.
" jag hoppas att du förstår att jag inte klarar relationer på avstånd " han kysste mej och bakade ifrån mej.Jag grät men jag fattade exakt vad han pratade om . Jag hade nog inte klarat det heller .

Han vände och log mot mej och vinkade
" vi ska fortfarande vara vänner " sa han igen och vände sej om och började gå.
" Hejdå Liam!" skrek jag när han hade kommit en bit. Jag gick mot trädet där Akex stod och hon höll handen för munnen, hon kramade mej och hon vad som en syster för mej. Hon var stark och det är inte jag.
Jag var inte ensam igen, jag hade Alex och de andra .


Chapter 42 - don't worry

Jag vaknar igen och jag hade filten över mej, det luktade mat och tv var på igen. jag gick upp och Anton stod och lagade mat.
'' somnade jag igen?'' sa jag i dörröppningen och Anton hoppar till.
'' du skrämde livet ur mej!'' sa han och höll handen för sitt hjärta.
'' förlåt'' sa jag och skrattade, äntligen skrämde jag honom! Han var egentligen inte varit rädd för någonting.
Jag började skära salladen och sneglade mot tidningen. En jättebild på mej och Dan men en lika stor bild på Josh och Cat. undra om hon har sätt det. Jag sträckte mej för ta mobilen och tonerna gick, det gick snabbt för henne att svara.
'' JAG ÄR MED I TIDNINGEN'' skrek hon och till och med Anton hörde det.
'' jag är också med!'' sa jag och log.
'' jo, jag vet! herregud..kommer alla känna igen oss nu?'' sa hon och det hördes som om hon var lite orolig.
'' vad är det?'' frågade jag
'' Liam ville träffa mej lite senare och han lät allvarlig. tänk så är det om Josh, tänk så har man missuppfattat det hela!'' sa hon och hennes röst började darra.
'' nejnej, andas det är nog inte det, dessutom läser han tidningen?'' sa jag och hon började skratta
Vi pratade en stund men sen var jag tvungen att lägga på. Jag skar salladen färdigt och tänkte på Cat, jag vill inte att hon ska bli sårad en gång till. tänk så var det med Josh, tanken gjorde mej att jag nästan höl på att tappa salladen men Anton tog den snabbt
'' är du okej'' sa han oroligt
'' jag är okej'' sa jag och skskade huvudet.
Jag gick upp mot trappan och ringde på dörrklockan, några steg hördes bakom dörren tills  Cats pappa öppnar dörren.
'' hej är Cat hemma?'' fast jag visste att hon var det.
'' jo, kom in'' sa han och log,
jag steg in och det var ett litet gulligt hus. Jag tog av mej mina vita converse och steg upp för trappan. Jag gick mot rummet som det kom musik ifrån. Jag knackar på dörren och hon rycker till och ler.
'' du skrämde mej'' sa hon
'' jag skrämmer alla idag'' sa jag och skrattade
Jag satte mej på hennes nybäddad säng och ville prata med henne om Liam och Josh.
'' har du känslor för Liam?'' sa jag och jag ångrade det direkt.
'' det är klart jag har '' sa hon men hon tvekade lite. '' men jag dras till Josh hela tiden, jag älskar Liam men..''
'' men det käns som om han har ignorerat mej i dagar nu''
Hennes röst börjar darra och jag kramar om henne. Jag ville verkligen inte att hon skulle bli sårad igen, inte igen. vi måste lösa detta.
det plingar till i min mobil och Cat lyfter huvudet snabbt och ett leende kommer fram på hennes läppar.
'' det är Dan!'' sa hon och sprang mot söängen där jag hade lagt den, hon läste det och har halv öppen munn
'' han skrev.. Fin bild i tidningen, vem är tjejen?'' sa hon och log.
'' kul, får jag mobilen nu?''
hon sprang bort när jag närmade mej och skrattade.
'' föreesten, jag har din kille på väggen'' sa hon och vi började asflabba. Vilken bild vi fick upp i huvudet.
'' vad ska jag svara?'' sa hon och var redo på att svara på smset.
Jag tog mobilen och log.
jag visade henne smset oc skickade iväg det.
'' hm..jo, såg henne på stan innan. men du..vem är killen?''
Hon log men det försvann snabbt igen.

Chapter 41 - you like her!

Vi gick ut och fotografer var där ute och fotade innan vi hade kommit ut. Jag gick med stolta steg ut och fansen skrek åt alla håll och kanter. Jag log och hoppade in i bilen, några skrek att de älskade Alex lockar och hon log när hon hoppade in i bilen .
" jag älskar de med " sa jag och kysste henne på munnen.
Hon skrattade till och Josh och Cat kom efter, hon höll i Josh hand och gick med snabba steg till bilen. Hon fick komplimanger av fansen och Josh vinkade till dem, de skrek bara högre.

" du får dina joggning byxor och tröja imon"
" det är lugnt , ha dem så länge du vill"
Sa jag och log mot henne när hon sprang upp mot lägenheten.
Vi lämnade Cat och hon sprang upp till huset och vinkade till oss . Vi vinkade tillbaka men jag tror Josh vinkade mer än vad vi gjorde .
När bilen började rulla så följde Josh med blicken.
" så ni är bara vänner ?" sa Max och hoppade mot honom. Han skrattade och Max höll på med honom hela vägen hem.

Alex's perspektiv

Jag öppnade dörren och hörde röster från tv rummet och jag rusade dit.
Anton satt och halv sov , jag smög fram till honom och la hans muskulösa Arn runt om mej och jag hörde små snarkningar från han och sänkte volymen på tv. Jag blundade och till sist somnade jag .
Fingrar ströck igenom mitt hår och jag öppnar mina ögon och Anton ler mot mej.
" god morgon och trevlig dröm du hade " sa han
" fint, den handlade om dej " sa jag och gäspade
" det var därför den var bra , jag var en hjälte !"
Jag skrattade och kunde somna om igen i min brors varma famn.


Chapter 40 - Girlfriend !

Dan's perspektiv

Jag hade totalt glömt bort intervjun. Fast. Att jag hade det i mina anteckningar på mobilen som jag alltid kollar så vi inte glömmer något som det här. Fast vi hinner då det för inget, men när vi väl kom till intervju hallen började jag bli lite smått nervös. Skulle jag säga att jag var i en relation, eller ? Jag vill inte att Alex skulle bli hatad eller något sånt. Fast det får mina fans acceptera, jag har hittat min tjej och jag är lyckligare ön vad jag var innan.

Vi kom in till ett stort rum och två killar och en tjej sitter med hörlurar och vänder sej snabbt när vi kom in rummet.
De log lite läskigt men vi satte oss ner och jag höll Alex i handen.
" okej , vi sänder live med You me at six !" sa tjejen med det blonda spikraka håret.
" ni har varit på en liten turné nu , hur var det ? " sa den andra killen.
" det var otroligt och det var sjukt många fans " sa Max
" konserterna var helt grymma och vi älskar våra fans" lade Matt till
" Nice! Vilka länder var ni i ?" sa killen igen
" jadu, Italien , London och chicago " sa chris och la det långa håret bakom örat.
" wow" sa tjejen
" så Dan , är det flickvännen du har med dej ?" sa killen och blinkade och kollade extra noga på Alex
" haha eh..ja" sa jag stolt och Alex log mot mej .
" Ojoj ! Hon är ju söt !" sa killen och de andra jublade .
Jag log stort och nu visste alla om Alex . Jag brydde mej inte men hade jag tänkt
På hennes känslor ?
" förlåt om jag sa det " viskade jag till hennes öra .
" Dan, Vet du så glad jag blev när du kallade mej för din flickvän ?" sa hon och pussade mej på kinden.
" hemligheter ! Kom igen dela med er!" sa tjejen och höll påsedd sitt hår .
"och pusskalas!" lade den andra killen med .
" inga kommentarer där " sa jag och skrattade till.

" josh ! Är detta din flickvän ?" sa killen
" oh..nej hon är bara min tjej kompis !" sa han och rodnade stort.
" det finns smarriga bilder på twitter om det " sa killen och tog fram bilder på mobilen.
" vi är bara vänner " sa han igen och log mot Cat som rodnade lätt .
Han gillade henne stort ! Cat satt och myste i de stora kläderna och log mot allt vi sa. Hon kollade mycket på josh när han pratade och Alex kollade runt i rummet.


Chapter 39 - pictures

Hon tog på mina joggning byxor och en stor tjock tröja.
" är du säker på att jag kan låna detta?" sa hon och myste till i tröjan.
Jag nickade och jag blev varm i huvudet när jag såg henne med den tröjan. Jag hade svarta jeans och en skjorta.
" är de andra uppe ?" sa jag och Dan nickade, och knäppte skjortan .
" kan jag låna duschen?" sa Alex och log . Vi nickade och dan tig fram kläder till henne som hon kunde ha på sig. Det var hans joggning byxor och en tjocktröja.
Hon gick upp och de andra kom ner, vi hade inte bråttom men att vara förbered är inte fel.

Efter en stund kommer hon ner och hennes lockar var lockigare än innan och joggnings byxorna var stora. Hon skrattade lite och vi alla gick till dörren.
" har ni solglasögon ?" frågade Max när han hade kollat ut genom fönstret.
De skakade på huvudet ,
" för det är fullt ned pappazzi utanför" sa han och Dan gick vår byrolåda stod .
" ta dessa" sa han och gav fram ett dom var mina och ett var hans.
De provade dem och de SPG bra ut. Dan höll i Alex hand och satte kepsen på henne. Hon log och vi gick ut, våran vakt hjälpte oss att komma fram mellan de galna fansen och pappazzain som var desperata.
Vi gick ut och Cat tog min hand och höll sej nära mej. Mitt hjärta bultade snabbare, och jag kände hur blixtrarna kom mot mitt ansikte men bilen var redan där så det var bara att hoppa in.
JG kollade snabbt på twitter och det cat redan bilder på mej och Cat och på Alex och Dan. Vi höll handen och alla kommer att ta det på fel sätt.
Bilen började rulla och paparazzin blev mindre och mindre.


Chapter 38 - Intervju

Jag låg på golvet och höll för magen.
Jag skattade för josh och Cat höll fortfarande på och Dan satt försökte ta bort grädden i ansiktet. Såhär får jag inte göra hemma, men Cat och josh började komma nära. Och då menar jag väldigt nära.
Dan tog ett foto på mej när jag hade grädde i ansiktet, för hela mitt ansikte syntes inte.
" ut på twitter!" sa han och skrattade.
" eller inte ! Du gör inte det Dan!" jag kunde inte hålla inne skrattat för jag viste redan att han skulle göra det.
" försent!" jag gav upp och la mej på golvet som var kladdigt av all grädde och mosad pannkaka.
" och förresten , där rök våran frukost" sa Dan och gjorde en ledsen min.
Jag log och Dans mobil plingade till och jag tog hans svarta iPhone och läste , det var från twitter och några skrev att det var sött och att vi passade bra tillsammans fast man inte såg mitt ansikte så bra och några klagade vad jag hade för kläder och att jag var ett helt stort matvrak och vissa killar tyckte inte att Dan skulle lägga tid på set utan fokusera på bandet.
Jag log lite osäkert och skrålade ner för att se mer.
Han omfamnade mej och viskade i mitt öra och kysste mej på kinden med all grädde .
" bry dej inte om dem, de är bara avundsjuka att jag har den sötaste tjejen man kan ha" sa han men lugn röst och jag rös.
Jag tog min tröja och torkade bort all grädde inklusive tårarna. Jag vände mej och kramade Dan .
" undra om någon kommer att känna igen mej på stan imon"
Han skrattade och tog mobilen och kollade igenom alla twittrar han leende försvann och låste mobilen.
" du , jag hade grädde i ansiktet, ingen vet hur jag ser ut, tror jag."
Jag försökte muntra upp honom , men jag tror inte att jag lyckas.
Han flinade lite och la pannan mot min.

Josh's perspektiv

Jag hade sjukt ont i magen och Cat bara satt och skrattade. Hon var så söt, men hon har pojkvän. Tanken gjorde så jag fick ont i magen och jag ruffsadehpret som var full med grädde och jag måste duscha. Jag går till toan och tog en snabb dusch och tog joggning byxor och en t-shirt. Jag kommer ut och ruffsade håret som fortfarande var blött.
" kan jag låna duschen ?" frågade Cat och jag nickade,
Hon kollade skumt på mej och kunde i te sluta le.
" har jag fortfarande grädde i håret? " jag ruffsade igen men inget var där.
" eh..nej jag fastande med blicken" sa hon och gick mot toan.
Jag gick mot köket igen och Dan ich Alex sitter på golvet och pratar men han ser lite nere ut.varför et jag inte ich jag var inte så säker på att jag ville fråga nu. Hon var det Dan pratade om hela tiden när hon inte var där. Hennes skratt, hennes leende och hur hon alltid tänke på andra före henne.
Hon hade inga föräldrar bara en bror som jobbade så de precis hade råd med att köpa mat och det var något med henne som han verkligen älskade, men jag kunde inte klura ut vad det är.

Den kom jag på att vi skulle till en intervju idag! Jag kollade på klockan och vi skulle vara där om 2 timmar
" Dan ! Vi ska på intervju om 2 timmar!"
Han vände huvudet och reste reste sej upp sakta och hjälpte Alex upp. Hon satte sej ner och han fortsatte mot toan men jag hann precis stoppa honom.
" cat är där" sa jag och han vände och hade handen för ansiktet .
" bra att du sa det" sa han och gick upp till den andra toan .
Jag satte mej med Alex och hon log med det underbara leendet och nu fattade jag varför han föll för henne.
Hennes lockar var fortfarande kvar ned grädde på.
"Vill du hänga med till intervjun ?" sa jag och hennes leende blev större.
Hon nickade och Cat kom ut från duschen med sina gamla kläder.
" du kan låna kläder om du vill" sa jag och hon nickade.
" tack josh"
" Vill du hänga med till intervjun om två timmar ?"
Hon nickade ivrigt och hennes leende bländade mej.


Charter 37 - war!

När jag hade berättat för dan ,såg det ut som han visste precis vad jag snackade om. Han bet sej i läppen och kliade sej i håret.
Jag var svag men kunde resa mej upp och kollade mej runt i rummet. Det var stort och killaktigt. Det var trumpinnar son satt på väggarna och ett stort fönster och en enorm balkong.
" wooow" sa jag och reste mej upp från sängen och gick till balkongen, det var ett underbart väder och när jag öppnar dörrarna kommer en varm vindpust och mitt hår flög bakåt. Jag tog ett stort andetag och känner armar som omfamnar mej om midjan och andetag sim blåser mej på kinden.
Jag rös varje gång han gjorde så och jag kollade ut mot utsikten och solens strålar värmde min hud.

Jag kom på att jag måste ringa anton!
Jag tog snabbt mobilen och ringde honom.
" hallå?" sa han med lugn röst
" Anton! Förlåt att jag inte har ringt"
" hej syrran! Hur mår du? Dan ringde innan och förklarade vad som hade hänt"
Jag blev paff och stod en stund med mobilen vid örat. Jag blev nästan tår ögd men lyckades att hålla inne alla tårarna.
" jaha,jo jag mår bättre och jag måste snacka med dej om vad som hände Anton" sa jag med allvarlig röst
" jo, jag vet"

Vi la på och jag sprang mot Dan som stod oskyldigt i balkong öppningen . Jag omfamnade honom om magen och jag gosade upp mitt huvud i hans muskulösa kropp. Han skrattade lite och strök sina händer mellan mitt hår och kysste mej på pannan.
" tack" sa jag och jag kunde inte hålla inne tårarna.

Vi gick ner och Cat och Josh hade tävling om vem som kunde äta upp pannkakorna snabbast och flest.
" Josh kommer att vinna, han äter hela tiden" sa Dan och flinade
" tss, du ska bara se Cat, hon är gymet smal men hon äter som ingen annan" sa jag och Dan höjde ögonbrynet och plutade ut men munnen.
" krig ?" sa han och tryckte upp en pannkaka i huvudet på mej.
" krig!!" sa jag och kletade upp grädde i hans .
Han slickade bort det bästa och slängde en hel näve med grädde på mej.
Cat sitter och skrattar så jag tryckte upp grädde i hennes ansikte och leendet som var där innan försvann direkt .
Josh sitter och skrattar sjukt mycket.
" du ska inte säga något för du är med i detta kriget"
Dan tog det sista av grädden och gnuggade upp set i huvudet till ich med i håret.
" det var onödigt!"
Vi skrattade och jag slickade bort grädden jag hade i ansiktet .


Chapter 36 - voices

Han håller mej stadigt och jag ville inte släppa honom. Jag hade saknat honom jättemycket! Jag ville inte att han skulle åka iväg igen , aldrig. Men det visste jag att det aldrig skulle hända.
" du ska stanna här länge nu va ?" sa jag och kollade djupt i hans ögon.
Han log och höll mej hårt, jag kände han kropps värme och hans muskulösa arm runt min midja och bär jag tänkte på det mer rös jag . Aldrig hade jag känt såhär .

Vi kunde inte ta bussen för så hade alla flippat ut, en svart limusine kommer rullade mot uppfarten och dan öppnar dörren.
" hopp in " sa han med ett leende och jag blev paff .
" woow" sa jag när jag kom in i bilden, den hade läder skin på sätena och en fräsch doft pustade mot mej. jag hade aldrig åkt i en limusine och det var spännande för mej och Cat. Dan lägger armen om mej och pussade mej på pannan.
Cat och Josh sitter och skrattar mittemot oss, jag skrattar med för jag hade ingen aning om vad de skrattade om och sen förklarade Josh och jag började as garva.
" när vi hade spelat klart en konsert så snubblade Dan på hans trumset och alla i publiken började skratta"
Sa josh och hans skratt avbröt hans prat.
Dan tog handen för ansiktet och suckade .
" awww det är synd om dej" sa jag och pussade hand kind.
Han skrattade med och aldrig hade jag hört ett sötare skratt.

Vi kom till deras hus som de bor i när de var i Los Angel, och det var enormt !
Jag hade aldrig varit i ett sånt här stort hus. Bara vår lilla lägenhet son jag delar med min bror. När jag såg mej runt påminde det mej om vårt hus vid den underbara ängen ich jag kände hur jag blev varm och jag var sp säker att det var någon i huset som ville att jag skulle hitta honom.
Jag visste inte vem det var , rösterna i huvudet blev högra och jag hade snart ingen kontroll över min kropp.
" Alex! vad är det !?" Dans röst blev en del av mitt huvud och jag andades häftigt . Vad vår det som händer ?

Solen sken i mitt huvud ich allt hade lugnat sej, jag hörde inte rösterna och Dan sov bredvid sängen. Jag log och drog min hand igenom hans hår och det var så mjukt. Han började röra sej och sakta höjde han huvudet och han kysste mej på läpparna hårt.
" jag var så rädd" sa han och kramade min hand.
Jag visste inte själv vad som hände men precis när jag kom in i huset blev jag yr och började höra dessa röster. Det lär. Som barns röster ich en speciell killröst som var ljus. Han var inte gammal.
" hjälp mej , hjälp oss"
Dan kollade förvirrat på mej och jag koncentrerade mej på vad det skulle betyda.
" jag hade dessa röster i huvudet när jag kom in i husen."
Vad ville dom mej !


Chapter 35 - my beautiful prince

Anton och jag stirrar på paketet och vi vågar inte öppna det. Jag öppnat det försiktigt och där där underbara blommor. jag läser på lappen'' till den som jag saknar sjukt mycket'' jag log för mej själv och visste vem det var ifrån. Blommorna var helt perfekta, tulpaner,orkideer och fina vita liljor. Alla mina favorit blommor på ett packet. jösses, jag kunde inte sluta le.
'' någon idé vem det är ifrån '' sa Anton med nyficken röst.
'' jag tror jag vet vem det är''
Jag log mot honom och tog ut blommorna ur packetet och ställde dem vid fönstret i köket. Jag ruffsade till dem och vasen var fin med. hur söt kunde han vara?
Jag skulle träffa Dan och de andra imon på flygplatsen imon eller ja idag för klockan var 01.00 och jag ligger helt klar vaken. jag kunde verkligen inte somna.Jag låg och vred mej i säkert en timme. Tillsist fick jag ett ryck och försiktigt tgick ur sängen och in till köket. Jag tog ett glas mjölk och satt och stirrade på blommorna som stod i fönstret och glänste i månskenet fick mej att le en gång till. Mjölk hjälpte mej alltid om jag inte kunde somna, jag vet inte varför men mamma satt alltid uppe om kvällarna ch tog ett glas mjölk om hon inte kunde somna. Jag log för mej själv och tänkte efter, visste jag hur hon såg ut längre eller hade jag totalt glömt bort det? tänken fick mej att slå mitt huvud i bordet. varför tänkte jag så? klart jag kommer ihåg henne..eller?
Jag drack upp det sista i glaset och gick och la mej igen. Jag kände hur ögonlocken sagta gick ner och jag somnade med ett leende.
Jag vaknar kl 12.00 och det var ungefär tre timmar skulle jag se Dan och om två skulle jag träffa Cat. Jag kände på mej att detta skulle bli en bra dag. Jag steg upp och Anton hade stuckit och jobbat. jag tyckte synd om honom.
Jag tog en snab dush och stod vid garderoben och funderade på vad jag skulle ha på mej, jag hade verkligen problem.Skulle det bli varmt? Jag kollade väderprognosen och det skulle bli 23 grader, parfekt till mina vita shorts och ett pösigt turkost linne. Jag tog på mej det och började föna håret. Lockerna kom fram när jag hade fönar fördigt och jag ville inte platta det. Jag var ändå nöjd med mitt hår, det var långt och lockigt, egentligen vet jag inte varför jag plattade det.
Klockan var 12.45 och jag skulle träffa Cat om 15 min, snabbt tog jag på mej mascara och satte på mej mina turkosa converse. jag log i spegeln i hallen och jag såg min mamma. Hon log mej och jag var lik henne. Jag log med och tog min mobil och låste dörren efter mej.
Cat stod vid den statyn och hade huvudet på sne, som jag brukar ha.
'' hej din lille mört!'' sa jag och killade henne vid magen. hon började skratta och kramade mej hårt.
'' hej din lille fjant!'' jag skrattade och vi gick till busshållplatsen. Det var nästan ingen som skulle med bussen och vi var nära på att missa den. Men vi hann som tur var. En gamal dam sitter och ler mot oss, vi ler tillbaka och fortsätter bak. Frya sitts sitter vi alltid på, vi skrattade hela buss resan och vi hoppade ut och gick in mot flygplatsen. Okej, jag var nervös. Bara några minuter tills deras flyg kommer och jag stod med svettiga handflator.
De pratade ut i högtalarna att deras flyg hade anlänt och en massa folk kommer ut från dörrarna och jag stod närvöst och kollade efter dem.
'' där är de!'' sa Cat och pekade mot ingången och Dan ler mot marken och när han kollar upp ser han mej och jag börjar springa mot honom och han släpper väskan och jag hoppar in i hans famn. Fullt med papparazzi var runt oss och tog foton men jag brydde mej inte längre, han var min prins nu. Han muskolösa kropp bärde upp mej och våra läppar möttes.
'' gillar du blommorna ?'' sa han och släppte ner mej.
'' om jag gjorde, hur visste du att de var mina favorit blommor?''
'' Jag kan läsa tankar'' sa han skämtsamt och jag skrattade för jag känner en som kan läsa tankar, min bror.
lite läskigt att han just sa det.
'' vet du hur mycket jag har saknat dej?'' sa han igen
'' du kan visa mej istället'' sa jag och han log mot mej och kysste mej hårt.

Chapter 34 - What in the package?

jag hoppas att han inte tog det på det sättet!
'' vadå träffas?'' sa han och suckade hårt
Han var upprörd det hörde man på hans röst och besviken, men han måste med lite på mej att jag aldrig skulle göra så mot min fisn egna kille!
'' Han och Dan vill träffa OSS, mej och Alex. Dan hade tjatat att träffa Alex.'' sa jag och log men Liam rörde inte en min.
'' säker?'' sa han och kollade frågade på mej medans hans blick gled ner.
'' jag älskar dej Liam, det ska jag alltid göra. du får inte ta förhastade slutsatser'' sa jag och la min panna mot hans.
'' jag är rädd att jag förlårar dej''
Jag log pch kysste honom lätt, han kysste tillbaka. Jag var på glad, jag hade den finaste killen och jag är vän med det grymaste bandet i hela världen, enligt mej.
Alex perspektiv
jag låg i sängen och trummade lätt i luften med pinnarna, hans ord spelades upp i mitt huvud hela tiden.
'' jag vill att du ska ha dem'' hur jag än tänkte på det fick det att min mage knöt sej. på ett härligt sätt.
jag log och la mej till sidan och jag skulle vakta dessa pinnar med mitt liv. jag skulle aldrig tappa bort dem eller att de skulle förstöras. Han var bara bäst. Varje gång jag tänker på honom kommer en bild på Toby upp i huvudet och jag har försökt att radera den bilden med han och Jessica. Bara tanken gör så jag mår illa, jag ville bara slå henne, min lilla knytnäve mot hennes äckliga ansikte som bestod av 99 % smink. Jag störde mej på att hon tror att hon äger precis allt hon ser. Bara för hennes pappa är pilot och hennes mamma är advokat. Hon utnytjade denna sitnationen för mycket. Om jag hade föräldrar så hade inte Anton jobbat häcken av sej för att vi ska få bo som vi gör nu och om det inte hade varit för Dan så hade vi bott i ett fosterhem nu. Jag var super tacksam!
Jag ska nog börja jobba, så att inte Anton tar all jobb och han sliter.
Tanken log mej direkt och jag letade efter en tidning. JAg slog upp den snabbt och började leta.
Sakta öppnar jag ögonlocken och jag ligger i min säng. Jag höjer ögonbrynen och rester mej upp. Sist jag kunde minnas var att jag letade efter jobb eller det kanske var en dröm?
Jag letade efter trummpinnarna och fick panik när jag inte hittade dem. Jag for till köket och Anton sitter med tidningen och pinnarna låg på bordet.
'' hej somntuta'' sa han och log
'' hej, när kom du hem`?''
'' för en timme sedan, du hade somnat på bordet när du letade efter jobb.'' sa han och väcklade ut tidningen på bordet och hade ringat in ett jobb. jag gick fram och läste vad det var.
'' assistent till ett band''
Jag log och fick dem bästa idén,
'' jo, det tänkte jag med'' sa Anton och log
'' du får inte läsa mina tankar Anton!'' han skrattade och jag kunde inte hjälpa att le.
'' jag kan inte hjälpa det''
jag log och kramade honom hårt. '' du är världens bästa bror '' sa jag och kurade ihop mej i hans knä och kände hans taggiga svarta hår mot min panna. '' du är världens bästa lillasyster'' sa han och började killa mej på magen.
jag började skratta och la mej ner på golvet när han attakerade mej. Jag skrattade så mycket så jag trodde jag skulle dö.
Några knackningar avbröt oss på dörren och Anton stannade upp och gick sakta dit. Han öppnade alla låsen och öppnade försiktigt. En kill röst kom från hallen och jag reste mej upp för att se vem det var.
'' hej Alex!'' sa han
'' hej Matt!'' sa jag och ställde mej brevid Anton
Matt var en av Antons bästa vänner, han ställer upp med allt. precis allt, han hjälpte oss att flytta och han jobbar på samma företag som Anton. Han var grym och hade världens bästa humor.
Ett tag var Cat kär i honom men vågade inte berätta det. Tillsist fick jag reda på att han gillade mej.
ett triangel drama där och Cat blev besviken och har försökt att gläma honom nu och det lyckades hon med.
Anton drog mej närmare till hans muskolösa kropp och hade ett seriöst uttryck på ansiktet.
'' jag uppskattar vad du har gjort för oss men jag vill inte att du ska vara här'' sa anton och det chockade mej. men sen mindes jag att Matt var så desperat så han höll på med mej sjukt mycket och en dag flippade Anton ut för han såg på mej att jag inte ville. Sen dess har inte han varit här hos oss.
'' du ska nog gå nu'' sa Anton och försökte dörren men Matt tog handen igenom dörröppningen.
'' jag ville bara att ni skulle se detta'' sa han och gav det till Anton och sa hejdå och gick.
vad var det i paketet?

Chapter 33 - you want to see me?

Jag satt med stora ögon på biodskärmen och alla mina sinnen var på topp om det skulle komma upp något på bioskärmen. Jag kramade om Liams arm och han skrattade och pussade mej på pannan.
" jag är inte rädd, du hade bara något på armen" sa jag och log mot honom.
" jojo, vi säger så " han skrattade
Alex rör inte en minn, hon är helt inne i filmen och hon tycker den inte är läskig. Varför gick jag med på detta,när alla ryggade bak satt hon kvar där och log. Det var något fel i hennes hjärna.

Mina ben skakade när vi kom ut och jag var säker på att jag inte kunde sova inatt. Den filmen var hemsk ! Fast den var bra om man tar bort att de dödade varandra och alla var kannibaler. Jag ryste bara jag tänkte på det.
" den var grym!" skrek Alex och log.
Jag och Liam skrattade och jag var tvungen att sitta ner,
" den var inte läskig" sa hon och satte sej bredvid mej och skrattade lite.
" du är så söt när du är rädd" sa Liam och kysste mej på läpparna.

Jag och Liam går längs vägen hem till mej och han håller mej hårt i handen. Jag var nervös för det var första gången Liam var hos mej. Jag tog ett djupt andetag och öppnade dörren.
" hallå?" skrek jag och fick ett svagt svar från soffan.
" förlåt , väckte jag dej ?" sa jag och kollade mot soffan när han stack upp huvudet. Han hade nog varit på kontoret hela dagen.
" nejdå,jag vilade bara ögonen"
Den ursäkten hade han kört i flera år,
" detta är Liam" sa jag och Liam fick fram till honom och skakade. Pappa såg glad ut, så såg han inte ut när han träffade Alle.
De pratande en stund och jag ville vara sova .
" Liam?" sa jag lågt men han hörde. .
" det var trevligt att träffas mr..."
" carter , matt carter " sa han log skakade hans hand igen.
Vi gick upp och pappa satte på tv. Jag ville bara sova .
" jag är så trött" sa jag och slängde mej i sängen.
" du är så söt " sa Liam och la sej bredvid mej . Jag rodnade och pussade honom,
Sakta reste jag mej igen och tog på nej mina pyjamas byxor och slängde mej igen.
" god natt " sa jag och Liam hade redan somnat bredvid mej. Han tog djupa andetag och jag kunde inte hjälpa att dra mina fingrar igenom hans hår. Jag älskade det.
Precis när jag hade somnat vibrerar min mobil och jag suckade och läste smset. Ett leende trängde sej fram igenom mina trötta mungipor.
" hej Cat ,vi kommer till los Angels i övermorgon och Dan har tjatat om att träffa Alex igen, och jag vill träffa dej. Så vi ses då ?"
Jag log och kände varma andetag mot min nacke.


Chapter 32 - he's coming home early!

Cat's perspektiv

Vi pratar länge och skrattar sjukt mycket, jag fick ont i min mage av all skratt. Alex var den glada tjejen jag hade känt i 10 år. Hon var inte alls nere för att Dan var ute på turné, men hon håller hoppet uppe och hon ler alltid. Det går inte en dag utan att hon ler. Iallafall när hon är med mej så ler hon. Dock vet jag inte om hon är så glad när hon är med Anton eller någon annan.

Vi gick ut och hennes mobil ringde, hon tog upp mobilen och hon stirrade på den länge innan hon svarade.
" Hej Dan!" sa hon och satte på högtalarna
" Hej Alex! Jag saknar dej sjukt mycket " sa han och han gick direkt på saken.
" jag saknar dej med ! " hon var glad över att höra hans röst. Och han var glad över att höra hennes.
Jag log mot Liam och kramade honom hårt. Han pussade mej på pannan och letade efter min mun.
" jag älskar dej" sa han tyst och log .
" jag älskar dej med " sa jag och kysste honom tillbaka hårt. Jag flätade in mina fingrar i hans lockiga hår och han hade händerna på mina höfter. Bilar tutade när dom körde förbi , vi skrattade till och hörde Alex hoppa bakom oss.
" de kommer hit tidigare ! " sa hon och höll hårt i trumpinnarna, hon vaktade pinnarna med sitt liv och hon trummade på allt som vi gick förbi. Hon var inte speciellt duktig men hon log ändå ,

Vi bestämde oss för att kolla på bio och vi ville se en action film, ingen ville se en romantiker eller en komedi. Alex hatade romantiska filmer. Hon ville se en skräck och Liam gick med på det.
" nej, aldrig i mitt hel liv" sa jag ich skalade på huvudet.
" kom igen" sa Alex och trummade på mitt huvud försiktigt .
Jag tänkte en stund och när jag läste om vad den handlade om verkade den skit bra . Jag gick med på det och vi ställde oss i kassan. Alex var först och beställde en biljett och en stor dricka.
" ska du inte ha något att äta?" sa jag förvånat för det är alltid hon som tar mest popcorn eller gosig.
Hon skakade på huvudet och tog en stor klunk med coca. Hon log och kollade på klockan , vi ska snart in.
Jag beställde biljett snabbt och vi gick in i Salen. Han rev av en bit på biljetten och log mot oss. Vi satte oss ner ich Alex hade nästan druckit upp hennes dricka.


Chapter 31 - i miss him

Två veckor hade gått och jag saknade honom sjukt mycket. Det gick inte en dag utan att jag saknade honom. Jag höll hans trumpinnar i handen och mig för mej själv. Att jag ens hade träffat mitt favorit band och jag blev kär i trummisen. Det var en dröm som blivit sann. Jag var så jävla glad,
" okej, du ler läskigt" sa Anton som stod i dörröppningen till sovrummet, jag skrattar till och kollar ner mot pinnarna.
Han skulle komma hem om en vecka men det kändes som flera månader.
Jag gick mot dörröppningen och kramade Anton och gick ut.
Jag skulle träffa Cat och Liam. Det var länge sedan jag träffade dem.

Den gamla statyn som jag älskade för jag visste inte vad det skulle vara . Jag hör Cats röst lite längre bort , jag vänder mej om och hon springer mot mej med ett leende.
" jag har saknat dej ! Vi har inte träffats på länge !" sa hon och kramade mej hårt. jag kramade henne tillbaka och jag hade saknat henne jättemycket.
" hej Alex" sa Liam och kramade mej.
" hej Liam" sa jag och kramade honom tillbaka.

Vi gick till cafét och satte oss ner. Cat log mot mej hela tiden.
" vad ?" sa jag och skrattade.
" du är tillsammans med Dan ! " sa hon över hela cafét och det är tur för henne att det bara fanns gamlingar och jag tror inte dom vet vem You Me At Six är.
" det är hans pinnar ellerhur!?" sa hon igen och jag kollade på bordet där dom låg.
" jag saknar han" sa jag och log.
Cat log och la sin hand pinnarna .
" han kommer om en vecka" sa hon och log.
" kan jag få hålla i dem ?" sa Liam och hade världens största leende .
Jag nickade och gav honom dem. Han tog mot den ,
" dessa spelar han med , han har haft den sen han var jätteliten. "
" skojar du ?" sa han och hade halv öppen mun.
Jag skakade på huvudet och han studerade pinnarna noga .

Cats mobil vibererade och hon tog upp mobilen och log .
" vem är det ?" sa jag och log
" Josh, han kommer när Dan kommer sp kan vi träffa hela bandet!" sa hon och log.
Medan Liam kollade avundsjukt på henne och jag att jag var rädd att detta skulle första mellan dem.


Chapter 30 - my prince

Hans gröna ögon lyste i solskenet och han gick not mej med tunga steg. Jag frös till is och kunde inte röra mej.
" kan jag åtminstone förklara mej?"
" det har du redan gjort, Toby " sa jag och gick förbi honom men han tog tag i min arm och tryckte hårt.
" jag försöker säga förlåt och du bara ignorerar mej !"
" vad ska jag säga !? Förlåt ?! Jag ska jag förlåt om ? Det värsta var att det var med jessica !" jag var så arg så jag började gråta. Jag ryckte bort min hand och han stod men vid öppen mun i solnedgången . Jag ville förlåta men jag kunde inte .
" jag var inte ens nykter !"
Jag skakade på huvudet och en tår började rinna ner från min kind .
" det var den sämsta ursäkten jag har hört på länge" sa jag och vände mej om. Jag höll mej för magen och började springa . Jag grät och grät , och ville bara hem.

Jag springer upp från trapporna och öppnar dörren snabbt. Jag ropar på Anton men han svarar inte jag springer in till tv rummet men han är inte där.inte i sov rummet heller. Jag blev orolig och gick till köket, en lapp hängde på kylsskopet.
" ledsen Alex, jobb ,men är hemma imorgon tror jag , mat finns i kylen. " jag läste det om och om igen och jag hade ingen axel att gråta mot.
Det knackar på dörren och jag kollar mot spegeln och tar bort mascaran som hade runnit ner. Jag gick med försiktiga steg mot dörren och log. Där står den fina killen med trummpinnar i handen och log. Mitt leende blev större och han kramade mej hårt .
" jag kan inte vara en dag utan dej " sa han och kysste mej på halsen. Han släppte och hans leende försvann.
" vad är det ?" sa jag oroligt
" jag ska på turné" han la sin panna mot min och suckade
" så kul!" sa jag ich jag blev glad att han skulle på turné, fast mitt högg i mitt hjärta men jag log ändå.
" jag åker imorgon, på morgonen. Så, du får mina bästa trummpinnar" han la fram hans hand och jag kunde inte ta mot dem.
" Dan jag kan inte ta dessa " sa jag
" jag vill att du ska ha den" sa han och la dem i mina händer .
" nu glömmer jag inte dej, fast det skulle jag aldrig göra heller " sa jag och kramade honom och våra läppar möttes. Jag var otroligt kär.


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0