thecharmedones

'' någon idé vem det är ifrån '' sa Anton med nyficken röst.

'' jag tror jag vet vem det är''

Jag log mot honom och tog ut blommorna ur packetet och ställde dem vid fönstret i köket. Jag ruffsade till dem och vasen var fin med. hur söt kunde han vara?

Jag skulle träffa Dan och de andra imon på flygplatsen imon eller ja idag för klockan var 01.00 och jag ligger helt klar vaken. jag kunde verkligen inte somna.Jag låg och vred mej i säkert en timme. Tillsist fick jag ett ryck och försiktigt tgick ur sängen och in till köket. Jag tog ett glas mjölk och satt och stirrade på blommorna som stod i fönstret och glänste i månskenet fick mej att le en gång till. Mjölk hjälpte mej alltid om jag inte kunde somna, jag vet inte varför men mamma satt alltid uppe om kvällarna ch tog ett glas mjölk om hon inte kunde somna. Jag log för mej själv och tänkte efter, visste jag hur hon såg ut längre eller hade jag totalt glömt bort det? tänken fick mej att slå mitt huvud i bordet. varför tänkte jag så? klart jag kommer ihåg henne..eller?

Jag drack upp det sista i glaset och gick och la mej igen. Jag kände hur ögonlocken sagta gick ner och jag somnade med ett leende.

Jag vaknar kl 12.00 och det var ungefär tre timmar skulle jag se Dan och om två skulle jag träffa Cat. Jag kände på mej att detta skulle bli en bra dag. Jag steg upp och Anton hade stuckit och jobbat. jag tyckte synd om honom.

Jag tog en snab dush och stod vid garderoben och funderade på vad jag skulle ha på mej, jag hade verkligen problem.Skulle det bli varmt? Jag kollade väderprognosen och det skulle bli 23 grader, parfekt till mina vita shorts och ett pösigt turkost linne. Jag tog på mej det och började föna håret. Lockerna kom fram när jag hade fönar fördigt och jag ville inte platta det. Jag var ändå nöjd med mitt hår, det var långt och lockigt, egentligen vet jag inte varför jag plattade det.

Klockan var 12.45 och jag skulle träffa Cat om 15 min, snabbt tog jag på mej mascara och satte på mej mina turkosa converse. jag log i spegeln i hallen och jag såg min mamma. Hon log mej och jag var lik henne. Jag log med och tog min mobil och låste dörren efter mej.

Cat stod vid den statyn och hade huvudet på sne, som jag brukar ha.

'' hej din lille mört!'' sa jag och killade henne vid magen. hon började skratta och kramade mej hårt.

'' hej din lille fjant!'' jag skrattade och vi gick till busshållplatsen. Det var nästan ingen som skulle med bussen och vi var nära på att missa den. Men vi hann som tur var. En gamal dam sitter och ler mot oss, vi ler tillbaka och fortsätter bak. Frya sitts sitter vi alltid på, vi skrattade hela buss resan och vi hoppade ut och gick in mot flygplatsen. Okej, jag var nervös. Bara några minuter tills deras flyg kommer och jag stod med svettiga handflator.

De pratade ut i högtalarna att deras flyg hade anlänt och en massa folk kommer ut från dörrarna och jag stod närvöst och kollade efter dem.

'' där är de!'' sa Cat och pekade mot ingången och Dan ler mot marken och när han kollar upp ser han mej och jag börjar springa mot honom och han släpper väskan och jag hoppar in i hans famn. Fullt med papparazzi var runt oss och tog foton men jag brydde mej inte längre, han var min prins nu. Han muskolösa kropp bärde upp mej och våra läppar möttes.

'' gillar du blommorna ?'' sa han och släppte ner mej.

'' om jag gjorde, hur visste du att de var mina favorit blommor?''

'' Jag kan läsa tankar'' sa han skämtsamt och jag skrattade för jag känner en som kan läsa tankar, min bror.

lite läskigt att han just sa det.

'' vet du hur mycket jag har saknat dej?'' sa han igen

'' du kan visa mej istället'' sa jag och han log mot mej och kysste mej hårt.