thecharmedones

Mitt hjärta bultade och stirrade på Jontes ansiktsuttryck som var skräckslaget.
" Dan!" jag var skräckslagen i rösten men han tryckte handen hårdare mot hans hals, jontes ansikte blev rödare.
" om du rör henne igen eller till och med tittar på henne, så vrider jag nacken av dej " han släppte Jonte och han hostade och kved på golvet.
Dan rörde sej snabbt mot mej och jag blev omfamnad av hans muskler.
" du dödade nästan honom!" paniken i rösten var så stark att mitt huvud började snurra.
" är du okej?" sa Dan och la pannan mot min.
" det finns mer än bara vampyrer, jag tig en stor risk att rädda dej. jag vill inte att du ska bli en av dem. "
En av dem? Vad var det han snackade om? Finns där mer än vampyrer ? Typ varulvar ?
" vad händer ?" Anton kollade på oss och sprang fram mot Jonte. Hans ögon blev svarta och han ställde sig på alla fyra och tillslut, stod han där ungefär två meter hög. Han morrade och kollade på Anton.
" trodde du verkligen att det bara var du som var speciell? Och din syster ?" hans röst var mörk, han närmade Anton med tunga försiktiga steg.
" jag menar, jag är ingen match för honom ! Jag har velat vara en vampyr ! Inte en varulv. Eller ha krafter som du!"
Han hoppade mot Anton, jag aggerade utan att tänka. Jag hoppade framför Anton och en tår rann ner från kinden. Jag skrek så högt att jag kunde känna hur det slets i halsen.
Ett märke på min arm började lysa och det gjorde det på Antons med. Jag kollade upp och såg mamma och pappa stå framför mej och höll fram handen mot varandra. Vi gjorde det samma och jag kunde känna hur energin flödade in i min kropp och mitt lockiga hår var överallt. Anton ställde sig upp och höll fram handen och en stor engergi bomb flög fram och Jonte brändes i bitar. Han skrek högt och försvann på sekunder.
Mina andetag blev tyngre och inom några sekunder var allt svart.

Jag vaknade att en varm blåsning lekte sej igenom mitt hår. Sakta öppnade jag ögonen och möttes av ett stort fönster. Jag höjde ögonbrynet, vi hade inget sånt stort fönster hemma. Sakta reste jag mej upp och jag hade legat i Dans famn. Han andades djupt och Anton låg på sängen brevid. Jag ville inte resa resa mej upp, att vara i hans famn var det bästa. Hans kroppsvärme, jag det underbara bultande hjärtat. Men konstigt nog trodde jag att vampyrer skulle vara kalla och hjärtat inte skulle slå. Jag hade några aningar att han var soeciell och han var ovanligt lugn tills när Jonte döck upp. Var han verkligen en varulv ?
Jag kollade runt i rummet och upptäckte att jag var i Dans sovrum. Jag kysste honom på kinden och sen la mej ner i hans mjuka och varma famn.
Jag vaknade igen att någon lekte i mitt hår , försiktigt öppnade jag ögonen och såg två gulliga ansikten.
" godmorgon" sa Dan och Anton samtidigt. Jag log och reste mej upp,

Okej...en timme till sen skulle Jonte komma. Jag sminkade mej lätt och satte upp luggen i en klämma. Jag hatade att spela trevlig mot han, skulle hellre vara men Cat eller Dan. Jag suckade djupt tills Anton öppnade dörren till toaletten.
" oj, ledsen" han kliade sej i håret och log stort.
" det är lungt, men bäst för dej att jag hade kläder på mej."
Jag gick ut och kramade Anton hårt.
" vad skulle jag göra utan dej? " han kramade mej tillbaka och kysste mej på huvudet.
" vad skulle jag göra utan dej och tack för du gör detta" jag log och nicka, mina steg ledde mej till sovrummet. Jag tog ut ett par vita jeans shorts och ett blått pösigt linne som jag fick av Anton förra helgen.

Det ringde på dörren och Anton öppna. Jag tog ett djupt andetag och gick mot dörren. Där stod han, med en tait tröja så man såg mag muskorna. Det roliga var att Anton hade dubblet så många.
Och ett par svarta jenas, hans bruna hår som stod lite var som helst var nog bara det jag gillade med honom.
" hej" fick jag fram, han kollade på mej från topp till tå. Jag kunde inte hjälpa att höja ena ögonbrynet.
han gör sitvationen läskig nu..
Jag log fortfarande för jag ville inte att han skulle gå direkt. Jag vill inte att Anton skulle bli besviken på mej. Sen kunde jag kanske ge honom en chans.
" vad ser Dan hos dej ?" sa han och gick förbi mej. Mitt leende försvann på sekunder och hade känslan att slå honom så hårt.
" ta det lugnt, det var inte schysst. " sa Anton och kollade surt på honom när han gick mot köket.
" du gör ett bra jobb Anton, sist jag var här var det risigt. " det var sant, efter vi fick den checken av Dan så hade Anton gjort det finare här.
Vi satte oss ner och det blev en pinsam tystnad. Vid såna här sitvationer så skrattar jag, vilket jag inte gjorde nu. Magkänslan blev större och tillslut gjorde ont. Vad såg Dan i mej ? Frågan jag inte ville höra. Men kunde inte sluta undra.
" Alex ? " en liten liten röst hördes från fönstret och Melvin stod där.
" hej, det var länge sedan" Svarade jag
" så, vi har fortfarande krafterna kvar?" sa Jonte
Han visste om allt om oss, vilket gjorde att han bara var med oss. Om Anton hade slutar umgås med honom skulle han säga det till hela skolan. Det värsta är att jag går på samma skola.
" ja," svarade Anton kort
Jag gav Melvin några smulor och han åt upp dem snabbt. Han satte sig på vänster lår med mitt linne och kurrade ihop sig.
Jag log och fortsatte äta av min sallad.
" coolt" hörde jag säga från min höger sida. Jag fokoserade på min mat och ville inte höra Jontes kommentarer.

När vi hade ätigt satte jag och Jonte oss ner i soffan medans Anton diskade. Han ville inte ha någon hjälp heller.
Melvin låg på en liten tjock duk jag la honom på. Han sov gott och det ända jag kunde göra var att le mot honom.
" förlåt för innan" sa Jonte som kollade ner i soffan.
" det värsta är att jag inte är ledsen, för du har sårat mej flera gånger. Man blir van " jag kollade bort och andades djupt.
" du är så söt..." sa han och la sin hand på mitt lår.
Jag tog bort det och flyttade bort. Men han la handen där igen och denna gången tog han min hacka och förde den mot honom.
" sluta !" sa jag med hög ton och komlade allvarligt på honom. Han tacklade mej och höll mej för munnen.
" om du säger ett ljud och fågeln är död"
Han kysste mej på halsen och jag kollade bara på Melvin som sov.
En svart gestalt tog Jonte runt halsen och körde upp honom mot väggen.
Hans tunga andetag, hand muskolösa kropp. Jonte kved och kollade med skräck mot honom.

Alex's perspektiv

Hon kollade osäkert på mej och jag kunde höra röster i rummet. Antingen var jag fortfarande rädd över det som hände i huset, men jag kände igen rösten. Jag kunde inte höra precis vad rösten sa men det var precis dom om den svarar när jag pratar.
" Alex ? " cat kollade på mej allvarligt. Jag kunde inte säga något, och jag är en usel lögnare !
När jag hela tiden försökte byta samtalsämne tar Cat upp varför Josh inte var här än. Jag hade ingen aning , när han svarade innan var han anfådd och en aning irriterad. Jag var nog den sämsta lögnerskan i hela San Francisco.
Rösterna ekade i rummet igen och denna gången kunde jag höra lite vad de sa .
" hon döljer något..." tills min mobil ringde.
" det är anton , kommer snart igen. "
Jag gick utanför rummet och gick mot hissen.
" kan du förklara för mej varför en ekorre svarar på allt jag säger !? " Anton ar anfådd och jag kunde inte hålla mej för skratt. Det lät så kul !
" men om du kan prata med djur, då läste jag någons tankar innan. Cats tankar !!
" hö? Kan du ? Vad händer med oss ?"
" ja , du är älst och hade teorin att vära krafter utvecklas "
" du har en poäng där...nu förstår k
Jag hur det är att prata med djur! Det är läskigt"
Jag skrattade så mycket så hela avdelningen kollade på mej.
" nu förstår jag hur det är att läsa andras tankar. Det är sjukt."
" jo,men vissa saker vill man inte veta "
Hans tonart var ganska låg.
" föresten..var är du någonstans ? " frågade jag
" i stan med Jonte" jag hatade jonte. Han trodde han är så jävla snygg och inte på tal om hans attityd ! Årh vad jag störde mej på han.
" ge honom en chans...jag bjuder över honom på middag okej ?"
Jag var tyst en stund tills jag gick med på det. Det innebar att jag skulle vara trevlig mot honom. Fast han visste om att jag inte gillade honom. När jag tänkte på Jonte, knöt det i magen på mej. Han var kompis med Toby. Jag undra om Jessica och han är tillsammans. Jag kunde inte hjälpa att bli nyfiken.
Jag brydde mej inte för jag hade min alldeles underbara kille. Jag log och la på.

När jag kom in i rummet var Josh där med ett leende på läpparna. Han höll i Cats skadade hand.
Försiktigt pussade han handen och kysste henne på läpparna.
" jag ska inte störa, jag går och köper dricka. " De log mot mej och jag gick till Caffèt.
Jag köpte två coca , jag visste inte vem som skulle ha den. Dessutom hade jag bara råd till två stycken. Jag tar emot cacan och vände mej för att gå till rummet. En lång kille står framför mej.
" är den andra till mej ?" sa han och la armarna runt mej.
" hur...Dan...varför hörde jag inte dej ?" han kollade på mej med en frågade blick. Precis som han i kassan.
Jag drog bort honom från kassan när jag gick till runmet men stannade en bit bortz
" jag kan läsa tankar nu, min bror han prata med djur som jag kan."
Han bara stod där och höll mej i ett stadigt grepp. Hans leende blev större och man kunde inte motstå han .
" det är det jag älskar med dej, du ska alltid få reda på något. Som du inte vet."
Han hade rätt, visa saker som jag inte vet men vill veta, så gör jag allt för att få reda på det.
Vi gick mot Cats rum och hon sitter där fortfarande men Josh.
" jag hade bara råd med två så..." jag gick fram och ställde dem på bordet bredvid Cat.
Hela mitt liv skulle förändras, jag hade en sån känsla när jag kollade på Josh eller Dan . Att veta att de är vampyrer, gör det svårare att leva ett normalt liv. Men det var det inte innan heller, jag är med i massa tidningar för jag är tillsammans med en kändis. Cats och var lika, så lika.

Jag kunde inte sluta tänka på hur Cat skulle reagera när hon fick reda på att Josh och Dan är vampyrer. Tänk så skulle hon bli rädd och aldrig se oss igen. Eller skrattat åt oss för hon aldrig skulle tro på det.
Tankarna flög runt i huvudet på mej, hur skulle Anton reagera? Nu började jag få ont i huvudet med.
" Alex ! Mat!" Antons röst ekade i lägenheten och försiktigt reste jag mej upp från soffan och släpade mej till köket.
Han hade redan börjat och det roliga var att det inte fanns något kött alls på bordet. Inte hans tallrik heller.
" har du feber ?" jag la min hand på hans panna och kände efter, den var lagom varm. Hans ny duschade hår droppade på min hand.
" kul, nej men kött är så dyrt nu när midsommar börjar närma sig."
Midsommar det hade jag glömt. Jag tog undan handen och satte mej ner...vad skulle jag göra på midsommar ?