thecharmedones

Okej...en timme till sen skulle Jonte komma. Jag sminkade mej lätt och satte upp luggen i en klämma. Jag hatade att spela trevlig mot han, skulle hellre vara men Cat eller Dan. Jag suckade djupt tills Anton öppnade dörren till toaletten.
" oj, ledsen" han kliade sej i håret och log stort.
" det är lungt, men bäst för dej att jag hade kläder på mej."
Jag gick ut och kramade Anton hårt.
" vad skulle jag göra utan dej? " han kramade mej tillbaka och kysste mej på huvudet.
" vad skulle jag göra utan dej och tack för du gör detta" jag log och nicka, mina steg ledde mej till sovrummet. Jag tog ut ett par vita jeans shorts och ett blått pösigt linne som jag fick av Anton förra helgen.

Det ringde på dörren och Anton öppna. Jag tog ett djupt andetag och gick mot dörren. Där stod han, med en tait tröja så man såg mag muskorna. Det roliga var att Anton hade dubblet så många.
Och ett par svarta jenas, hans bruna hår som stod lite var som helst var nog bara det jag gillade med honom.
" hej" fick jag fram, han kollade på mej från topp till tå. Jag kunde inte hjälpa att höja ena ögonbrynet.
han gör sitvationen läskig nu..
Jag log fortfarande för jag ville inte att han skulle gå direkt. Jag vill inte att Anton skulle bli besviken på mej. Sen kunde jag kanske ge honom en chans.
" vad ser Dan hos dej ?" sa han och gick förbi mej. Mitt leende försvann på sekunder och hade känslan att slå honom så hårt.
" ta det lugnt, det var inte schysst. " sa Anton och kollade surt på honom när han gick mot köket.
" du gör ett bra jobb Anton, sist jag var här var det risigt. " det var sant, efter vi fick den checken av Dan så hade Anton gjort det finare här.
Vi satte oss ner och det blev en pinsam tystnad. Vid såna här sitvationer så skrattar jag, vilket jag inte gjorde nu. Magkänslan blev större och tillslut gjorde ont. Vad såg Dan i mej ? Frågan jag inte ville höra. Men kunde inte sluta undra.
" Alex ? " en liten liten röst hördes från fönstret och Melvin stod där.
" hej, det var länge sedan" Svarade jag
" så, vi har fortfarande krafterna kvar?" sa Jonte
Han visste om allt om oss, vilket gjorde att han bara var med oss. Om Anton hade slutar umgås med honom skulle han säga det till hela skolan. Det värsta är att jag går på samma skola.
" ja," svarade Anton kort
Jag gav Melvin några smulor och han åt upp dem snabbt. Han satte sig på vänster lår med mitt linne och kurrade ihop sig.
Jag log och fortsatte äta av min sallad.
" coolt" hörde jag säga från min höger sida. Jag fokoserade på min mat och ville inte höra Jontes kommentarer.

När vi hade ätigt satte jag och Jonte oss ner i soffan medans Anton diskade. Han ville inte ha någon hjälp heller.
Melvin låg på en liten tjock duk jag la honom på. Han sov gott och det ända jag kunde göra var att le mot honom.
" förlåt för innan" sa Jonte som kollade ner i soffan.
" det värsta är att jag inte är ledsen, för du har sårat mej flera gånger. Man blir van " jag kollade bort och andades djupt.
" du är så söt..." sa han och la sin hand på mitt lår.
Jag tog bort det och flyttade bort. Men han la handen där igen och denna gången tog han min hacka och förde den mot honom.
" sluta !" sa jag med hög ton och komlade allvarligt på honom. Han tacklade mej och höll mej för munnen.
" om du säger ett ljud och fågeln är död"
Han kysste mej på halsen och jag kollade bara på Melvin som sov.
En svart gestalt tog Jonte runt halsen och körde upp honom mot väggen.
Hans tunga andetag, hand muskolösa kropp. Jonte kved och kollade med skräck mot honom.