thecharmedones

'' ska vi träffas imon?'' sa jag och väntade ivrrigt för ett svar

Hon syftade lite och lugnade ner sej. Det blev tyst i telefonen men i mellan åt hördes sen små snyftingar.

'' ja, tack alex'' sa hon och slutade gråta.

jag log och vi snackade vad som hade hänt. Det var ingen nyhet egentligen, han hade gjort så med många tjejer.

'' föreensten, vad fan är allert för namn?'' sa jag och fnissade lite

Hon började skratta i telefonen så det ekade i huvudet. yes, jag fick henne att skratta. Det är inte svårt men jag är faktiskt bra att göra andra glada igen.

'' ses imon då?''

'' ses imon'' sa hon och la på.

Jag la telefonen på bordet och hörde små steg från hallen och anton kollade in i tv rummet. Han såg orolig ut.

'' vem var de?''

'' Cat'' sa jag och log

'' vad hände?''

'' alle''

han suckade och höll sin hand för pannan. Anton hande känt honom när han gick i skolan. Anton var fyra år äldre än honom så alle såg upp till honom, men när han slutade skolan förändrades Alle. så nu tror Anton att det hans fel men det är det inte. Han kan ju inte vara beroende av min bror av sitt liv.

Klockan ringer vid 11.00 för jag ska duscha innan jag träffar Cat. Jag öppnar fönstret och en fågel flyger in i mitt rum, den brukar alltid komma på morgarna, han hette Melvin, sjukt gullig Rödhake.

Han hälsade god morgon och jag tog honom i köket och gav honom smulor från vårt bröd.

'' var är frun?''sa jag och kollade förvånat på honom.

Han slutade att picka i smulorna och kollde ner.

'' hon..hon dog igår'' sa han och rörde i smulorna med klon.

'' nej! '' sa jag och tog upp honom. Hans små ögon glittrade av tårarna.

'' det är bara till att komma hit om du vill komma tillbaka'' sa jag och log

Han log med och började flacka med sina vingar. På ett ögonblick var han ut mot fönstret.

Jag står framför en staty med en gubbe. Han ser ledsen ut, han har stått här i flera år. Dock vet jag inte vad han ska föreställa. Jag lägger mitt huvud på sne och tänker en lång stund tills jag hör en mörk röst från min vänsta axel. jag hoppar till och vänder mej om möts av gröna ögon och brunt lockigt hår. ¨

'' du skrämde mej, Toby!'' sa jag och höll min hand för hjärtat som bultade extremt.  Han skrattade lite och hans underbara leende bländade, han hade varit kompis med Alle innan men han tröttnade hur han behandlade tjejerna i vår skola, så han skällde ut honom för hela skolan. Sen dess har Alle mobbat honom men han bryr dej inte alls och alla vet att Fredrik är snyggare än  Alle, eller ja., engligt mej.

'' vad gör du här?'' sa han och log mot mej

'' väntar på Cat'' sa jag och log mer

'' så..du försöker fördriva tiden med att kolla mot en ful gubbstaty?'' sa han och fnissade lite efter.

jag skrattade med och vände mej mot statyn igen.

'' vet du vad han ska symbolosera?'' sa jag och la huvudet på sne igen.

'' jag har faktiskt ingen aning'' sa han och la huvudet också på sne.

'' mobbar du mej nu?'' sa jag med sarkastikt röst och sngelade mot honom.

'' när du lägger huvudet på sne? är det bara för att dom två hjärndelarna ska bli ett?'' sa han och skrattade lite.

Jag boxar honom på axeln och han ler stort.

Efter en stund ser jag Cat komma mot mej ochToby.

'' men vi ses Alex'' sa han och kramade mej.

'' ja ses'' sa jag och kramade honom tillbaka

Cat kommer mot mej och kramar mej så hårt.

vi går mit ett litet fik nära kusten och sätter oss ner. Det luktar alltid kaffe eller kanel för deras kanelbullar var bäst! Vi går allitd ner hit och fikar en stund. Vi sitter och pratar och skrattar samtidigt som vi njuter av en läckra kanelbullen.

'' å, Cat? vad hände med Alle?'' fick jag fram för jag ville verkligen veta.

Hon suckade och hennes leende försvann

'' han ringde mej och sa att jag inte var den rätte för honom och att han inte ens tyckte om mej.'' sa hon och kollade ner i den varmachokladen.

jag tog en tugga an kanelkullen och försökte tänka ut vad jag skulle säga nu.

'' han är ett svin, du vet att du alltid kommer att ha mej?'' sa jag och log mot henne.

Hon log tillbaka.

En liten röst hörs under bordet och jag kollar ner och ser en liten mus som ser orolig ut. Jag låsades att jag tappade min sked på golvet och jag bockar mej ner och musen hade inte trevliga nyheter.

Jag lyssnade och hade stora ögon. Jag tackade så mycket för nyheten och satte mej upp. Jag såg oroligt på Cat och var bara tvungen att säga det.

'' vi måste till centrum !'' sa jag och la pengarna på bordet.

Hon kollade förvånat och hängde med i mina snabba steg. När vi kom till cetrum var det en stor folkmassa.

Jag flåsade och stirrade på massan, och det var detta jag skulle hindra!