Chapter 66 - to mutch information

Jag väntade nervöst medans ringklockan plingade hos Alex.Det tog sekunder innan någon öppnade.
" hej" sa han med mjuk röst
" hej, du förlåt, förlåt så mycket josh" kastade mej runt honom och kramade hårt.
" det är lugnt Cat" tårarna började rinna ner från kinden och hur lättnaden kom fram.
" vem är de?" Sa han och kollade på dem med en kall blick och slet sej ut mitt grepp.
" detta är tvillingarna Finn och Jack"
" de är varulvar Cat" hans ögon blev till svartbruna och tog ett steg före mej.
" vi är inte här för att bråka, vi vill bara prata med Alex"
" vad händer här?" Alex kom med ett leende och kramade mej. Hon viskade " förlåt" i mitt öra.
" så ni måste vara tvillingarna, kom in" sa hon och tvillingarna sken upp och nickade.

När vi kom in så var hela bandet där och Dan höll beskyddade runt Alex
" vad gör de här?" Sa han med kall röst och hur hans ögon skar in i mina och tvillingarnas,

Jack's perspektiv

" vi vill bara prata" sa Finn
" med Alex och halvan"
" halvan?" Sa Alex och la huvudet på sne
Cats kollade på mej och hon kollade in i min huvud och jag kunde inte styra mina läppar
" Dan är hälften vampyr hälften varulv" jag höll för munnen och Finn kollade på mej och jag skämdes något oerhört.
Cat, du vet redan hur du ska göra.
Dan blev arg och hoppade mot oss och blev till en stor svart varg på två ton. Vår pappa hade berättat historier om den varulv som blev biten av en vampyr och hans kropp accepterade giftet och blev en stor mördarmaskin. Odödlig och extremt farlig.
" hur visste ni?!" Sa han och hans blåa öhon lyste som aldrig förr.
Vi gick ner på knä, i vår flock var han som en kung.
" vi måste ha er hjälp, vi är tvillings väktare för varulvar som precis är i förvandlingen, vi vet allt"
" hjälp? Det kan ni glömma, jag blev utvisad av min egen flock för att vara fienden" hans röst var mörk och att gå upp mot honom kunde innebära döden.
" de visste inget bättre"
" dan?" Axels röst gjorde att Dan tappade fokus och hans ögon blev stora och hans öron åkte ner. Hans enorma kropp vände sej och la sej precis vid Alex.
" du sa att du var en vampyr, varför sa du inte att du egentligen var en varulv?"
" jag ville inte att du skulle tycka jag var en hund bara" han sniffade på henne med hans stora nos och hon log.
" det skulle jag aldrig kunna göra, du är Dan. Min underbara kille, ingen annan" hon pussade honom försiktigt på nosen och log.
Finn och jag stod förstenade, just nu hade legenden visat sin sanna form. Det var helt otroligt.
" vad skulle vi hjälpa er med?" Sa Alex, Dan började morra
" vår flock är hotad av en annan art av varulvar, de är hemska varelser,"
" hälften varulv hälften människa" avslutade Finn.
" de har ingen vilja om att förvandlas, de gör det automatiskt när det är fullmåne" fortsatte jag.
" vi kallar dem ulvar"
" de är inte som vanliga varulvar, mer...människoliknande vargar" avslutade Finn.
" är de tillbaka?" Sa Dan och ställde sej upp. Jag nickade och hand ögon blev smala.
" tillbaka? Hur menar du?"
" de dödade min flock efter jag blev utvisad, brutala monster"
" Alex, vi behöver din förmåga att prata med djur eftersom de är en annan art kan vi inte förstå dem, inte ens du Dan."
" bara du och din bror kan förstå dem"
" påtal om din bror, var är han?" Avslutade Finn
" här, Anton gick ut ut köket bakom oss och stirrade länge.
" jag har hört allt, jag tänker inte utsätta min lillasyster för detta"
" men Anton..."
" inga men!" Skrek han mot henne och Dan uppfattade det dom ett hot och morrade.
Han gick mot dem och Dan började resa sig. Han kramade om Axel och pussade henne på pannan.
" Jag lovade mamma och pappa att beskydda dej, det kan jag inte göra när du är där ute och kämpar för någon som du inte ens känner"
" jag vill Anton" han tig ett steg tillbaka.
" jag ska, jag ska hjälpa dem! Du ska inte behöva beskydda mej gör alltid, jag har alltid varit en börda. Jag vill inte vara det mer! Jag ska kunna klara mej själv!" Hennes röst började darra och energin i rummet blev annorlunda och Jack avbröt den med en mening.
" kanske dålig taiming nu men...Josh, du är en renrasad vampyr. Från de största familjerna i vampyrer"
En vit energi forsade ut ur Alex och starka vindar flög runt i lägenheten och hennes gråt hördes från energin.
" Alex!"


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0